och vi är ju bara sååå förvånade!

Enligt en Temoundersökning som presenterades i DN idag så har de borgerliga partierna förlorat sin majoritet i nästan hela Sverige, med undantag för de akademiskt övergödda, bostadsrättsspäckade ultrablåa områdena där folk klappar sig gott på magarna, inte för att de fått så mycket förutom skattelättnader på sina lyxvaror, utan snarare för att de äntligen fått som de vill och därför är blinda för att skeppet sjunker.

Men resten av Sverige då? De som står och lutar lite fram och tillbaka? De som är lite skrämmande lilafärgade och vänder kappan efter den vind som ger löften om att gynna dem själva?
Blev du inte nöjd nu Sverige? Hade inte den ärkekonservativa kapitalismen blivit mer givmild än för 15 år sedan? Tror du fortfarande att den någonsin kommer inta det där individualistiskt solidariska som du förgäves la din röst på i en lysrörsupplyst gympasal i september?
När vi lipade tillsammans efter valet så tröstade vi varandra med att det bara var 4 år kvar tills vissa saker kan ställas tillrätta igen. Det var, och är, otänkbart att en egocentralismen kan lura oss ett val till.

Det är ingen idé att jag plogar mig fram med argument för varför den borgerliga regeringen har pajjat den lilla, lilla gnuttan solidaritet och jämlikhetssträvande som den socialdemokratiska regeringen lämnat kvar till oss. Jag kan creda dem lite;
Det finns en enda vettig grej jag hört komma ur någon mossig regeringsrepresentants mun; Mikael Odenberg (m) vill skippa värnplikten. Lumpen ska bygga på total frivillighet och i orostider ska både män och kvinnor kallas in. Inte för att jag har något annat gott över att säga om Odenberg, men det här var väl mer än man kunde tänka sig att ett elitistiskt parti som moderåttorna skulle komma med. Förövrigt kommer det ju leda till att lumpen blir en liten, men ganska kostsam lekstuga, med största sannolkhet INTE för dem som jag skulle vilja ha i främsta ledet ifall Sverige skulle hamna i krig. Men okej, cred cred Odenberg.

Men annars då? Vad har vi fått? Sänkta skatter på pigarbete, en jämställdshetsminister som vägrar kalla sig för feminist då kvinnoförtrycket enlgt henne inte är systematiskt (hey, varför kunde ni inte tagit Birgitta Ohlsson istället?), mer pengar åt de som redan har (slopad fastighetsskatt, sänkt förmögenhetsskatt) och ett papper hem i brevlådan från Arbetsförmedlingen (någon som minns vad borgarna hade som tyngsta valfråga?) som förklarar för mig de fantastiska förbättringar som kapitalisternas hjärtefråga givit mig;

Arbetsvillkoret har skärpts från den 1 januari 2007

För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska man, under en ramtid av tolv månader, ha arbetat sex månader med minst 80 timmar i var och en av månaderna (huvudregeln).

Den överhoppningsbara tiden har begränsats

Förhöjd dagpenning betalas inte ut längre

Studerandevillkor har avskaffats

Från 1 januari 2007 betalas inte längre arbetslöshetsersättning ut under ferier till den som studerar

Då kan man ju förvänta sig att Arbetsförmedlingen åtminstone ska få lite förhöjda medel att hjälpa arbetslösa människor, men icke! Min arbetsförmedlare ringde mig en gång under tiden jag valde att stå i deras register och sa att hon skulle skicka in min ansökan (tillsammans med alla andra arbetslösa ungdomar i Lunds ansökningar) till något skitjobb som jag antagligen inte skulle få, men om jag skulle få det så måste jag ta det för att jag stått utan inkomst sedan januari. Jag har inte råd att gå med i varken facket eller A-kassan, men varför skulle jag göra det (facket skulle jag gått med i om jag kunnat, men A-kassan?), då de har höjt avgifter, sänkt ersättning men trots allt inte har mer än tidigare att erbjuda i stöd?

Var tar pengarna vägen? Vi har satsat mer på flyktingpolitiken i Sverige (med pengar som vi tagit från biståndet, gynna oss själva först, vi och dom, heja heja), vi har fått en liten gullig miljöbilsbonus på 10 000 till de som har råd att köpa en bil (med pengar som vi tagit från naturskyddsorganisationer i Sverige). Inte ett jävla dyft har borgarna gjort för att förbättra situationen i världen, de har omfördelat pengarna så att den blå hejarklacken blir blåare och gladare, men pigorna, de arbetslösa, biståndsmottagarna, kvinnorna, ungdomarna och alla vi som trodde på solidariteten blir rånade mitt på ljusan dan, mitt på gatan och i våra egna hem.

Fy fan för den borgerliga regeringen, den luktar ruttet och förlegat!